Fackföreningar
Frihet att gå med i och skapa en förening
Den enskilde anställda och arbetsgivaren är garanterade rätten att gå med i och bli medlemmar i förbund, och för att engagera sig i aktiviteter genom dessa förbund undan hinder från motparten. Anställda har rätt att etablera, tillhöra och delta i fackföreningar (”medarbetarorganisationer”) och att utöva fackföreningsmedlemskapsrätt. Arbetsgivare får inte utsätta anställda för bestraffning för deras rätt att delta itt förbund, eller förmå dem att inte delta.
Föreningsrätten skyddas även under Regeringsformen.
Om en arbetsgivare vidtar åtgärder mot en anställd på grund av hans eller hennes medlemskap eller aktivitet i en fackförening är denne ersättningsskyldig. Föreningsrätten får inte kränkas. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer är skyldiga att förhindra att deras medlemmar vidtar några åtgärder som kan kränka föreningsrätten. När en medlem vidtar en sådan åtgärd är organisationen skyldig att stoppa sådana åtgärder.
En arbetsgivare får inte förhindra fackföreningsrepresentanter från att utföra sina uppgifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla lokaler på arbetsplatsen och rimlig betald ledighet för att utföra sådana uppgifter (vilka måste vara schemalagda så att inte några betydande hinder uppstår för verksamheten på representantens arbetsplats), plus obetald ledighet för att genomföra relaterade aktiviteter.
Kapitel 2, artikel 1 i Grundlagen (Regeringsformen); Fackföreningsrepresentantslagen (Status på arbetsplatsen) (1974:348) ; Avsnitt 7-9 i Arbetsgivarlagen (Medbestämmande på arbetsplatsen) (1976:580)
Rätt till kollektivavtal
Ett kollektivavtal definieras av Medbestämmandelagen som ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och en fackförening för att stipulera anställningsförhållanden eller andra aspekter på anställningsförhållandet.
Kollektivavtal är endast bindande för de undertecknande och för deras medlemmar i arbetsgivarorganisationer och fackföreningar då det inte finns något system för att deklarera bindande kollektivavtal mellan arbetsgivare eller anställda som inte är medlemmar i de undertecknande organisationerna.
Kollektivavtal spelar en nyckelroll vad gäller bestämmelser i anställningsförhållanden i Sverige. Inom många områden, inkluderat arbetstid, raster och perioder, semester, information och konsultation samt uppsägningstidsavtal tillåts enligt lag att skilja sig från vad som anges i lagstiftningen.
(Avsnitt 23-40 i Anställningslagen (Medbestämmande på arbetsplatsen) (1976:580)
Strejkrätt
I enlighet med artikel 14 i Sveriges lag (Regeringsformen) är en fackförening eller en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation berättigad till att vidta marknadsåtgäder om inget annat anges i lagstiftningen eller i avtal.
En allmän lagstadgad arbetsstabilitet eller fredsplikt tillämpas i kollektivavtalet. Det är olagligt för anställda och arbetsgivare bundna av kollektivavtal att starta eller delta i en strejk, lock-out, blockad/demonstration, bojkott eller jämförbar marknadstgärd med målet att: utöva påtryckningar i en konflikt gällande giltighet, existens eller korrekt tolkning av avtalet, eller om huruvida en viss åtgärd strider mot avtalet; åstadkomma en förändring av avtalet; introducera en bestämmelse som träder ikraft efter avslutandet av avtalet; eller stödja en annan part som inte är tillåten att vidta marknadsåtgärder.
Ovanstående förbud förhindrar emellertid inte anställda från att delta i en blockad som behörigen utlyst av en arbetstagarorganisation med syfte att kräva utbetalning av lönser eller annan ersättning för arbete som utförts.
När en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation avser att tillämpa marknadsåtgärder eller för att utöka en pågående marknadsåtgärd ska detta meddelas skriftligt till den andra parten samt medlaren minst sju arbetsdagar i förväg.
En arbetsgivare får inte som marknadsåtgärd eller som del av en marknadsåtgärd eller som en konsekven av anställdas deltagande i strejk eller annan marknadsåtgärd, hålla inne lön eller annan ersättning för arbete som redan utförts och som förfaller till betalning.
(Avsnitt 41 och framåt i Arbetsgivarlagen (Medbestämmande på arbetsplatsen) (1976:580)
