KOLLEKTIVAVTAL

Serviceentreprenad

mellan Almega Tjänsteförbunden

och Fastighetsanställdas Förbund samt

Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

2023-2025

Giltighetstid: 2023-06-01 -2025-05-31

Avtalet omfattar städningsarbete och servicearbeten som utförs av serviceentreprenadforetag anslutna tili Almega Tj änsteforbunden.

Anmärkning

Avtalet gäller inte för arbetsledare och övriga tjänstemän. Servicetjänster kan utföras i mindre omfattning i kombination med städning. Kollektivavtalet regierar inte anställningar som är att hänföra tili bemanningsföretag.

Lokal överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och lokal facklig Organisation.

Pä arbetsplatser dar Fastighetsanställdas Förbund är facklig part utgörs lokal facklig Organisation av företagsklubb/arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller företrädare för region med förhandlingsmandat.

Pä arbetsplatser där SEKO är facklig part utgörs lokal facklig Organisation av SEKOs klubb/avdelning.

I Allmânna villkor

§ 1 Arbetets ledning

Mom 1

Med iakttagande av avtalets bestammelser och lagstiftningen pâ arbetsmarknaden ager arbetsgivaren ratt att leda och fordela arbetet.

Mom 2

Fôrhâllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig pâ ômsesidigt fortroende.

Handlingar och uppgifter rorande foretagets verksamhet och forhâllanden hos kunder ska hanteras med aktsamhet och i enlighet med gàllande sekretesslagstiftning.

Vid anmodan frân arbetsgivaren ska arbetstagare uppge forekomsten av andra anstàllningar och dâr gàllande arbetstider.

Arbetsforhâllandena ska anpassas till mânniskors olika forutsattningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Mom 3

Fôreningsrâtten ska â ômse sidor lâmnas okrânkt.

Mom 4

Anser arbetstagare att avskedande àgt rum under omstandigheter, som kan tolkas sâsom angrepp pâ fôreningsrâtten, âger de att innan andra âtgârder vidtas - genom sin organisation pâkalla undersôkning for vinnande av râttelse.

§ 2 Ingâende av anstallning

Mom 1 Ingâende av anstallning

I anslutning till lagen om anstâllningsskydd gâller foljande sârskilda bestammelser.

Mom 2 Tillsvidareanstâllning

Vaije anstallning gâller tillsvidare om inte annat ôverenskommits mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt nedan.

Mom 3 Tidsbegränsad anställning

Avtal om tidsbegränsad anställning far träffas i foljande fall:

1.Säsongsarbete

2.Vikariat

3.Avtal om tidsbegränsad anställning far träffas när arbetstagaren har fyllt 69 ár.

4.Allmän visstidsanställning.

Om en arbetstagare under en femársperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än tvá ár, eller som vikarie i sammanlagt mer än tvá ár, övergär anställningen tili en tillsvidareanställning.

Arbetsgivare som träffar avtal enligt punkt 1-4 ska snarast underrätta den lokala fackliga Organisationen härom. Nágon underrättelse behöver dock inte lämnas om anställningstiden är högst en mänad.

Företrädesrätt tili äteranställning gäller inte tili ny anställning som bedöms fá en varaktighet av högst 3 veckor.

Missbruksregel: Regeln ska inte användas i syfte att systematiskt undvika att erbjuda anställning tili arbetstagare som har företrädesrätt tili äteranställning. Vid misstanke om missbruk kan företaget foreläggas att iaktta foreträdesrätten. Detta sker efter förhandling enligt avtalets forhandlingsordning.

Ramavtal

Arbetsgivare kan upprätta ett anställningsbevis, som avser flera tidsbegränsade anställningar om högst tvá veckor per anställningstillfalle. Anställningstiden for vaije enskilt överenskommen anställning dokumenteras i bilaga. När den enskilde sä begär ska kopia pá aktuell bilaga överlämnas.

Mom 5 Uppgift om nyanstallning

Om den lokala fackliga organisationen sa begar ska arbetsgivaren skriftligen overlamna namn och arbetsstalle for de medarbetare som nyanstallts inom avtalsomrMet.

§ 3 Upphorande av anstallning

Mom 1 Upphorande av anstallning

Tidsbegransad anstallning kan bringas att upphora fore den tid som avsetts vid anstallningstillfallet genom att arbetsgivaren eller arbetstagaren lamnar skrlftlig underrattelse. Sadan anstallning upphor 14 dagar efter det att nagondera parten lamnat skriftlig underrattelse till den andra parten. Fran arbetsgivarens sida far sadan underrattelse inte lamnas efter det att sex manader forflutit fran anstallningens tilltradande.

Avbrytanderegeln kan endast tillampas en gang per individ for de fall arbetstagaren har haft flera anstallningstillfallen i samma juridiska person.

Efter sex manaders anstallning galler vid endera partens uppsagning i fortid av anstallning, enligt § 2 Anstallningens ingaende mom 3 punktema 1-4, en omsesidig uppsagningstid om en manad.

Besked (LAS § 15)

En arbetstagare som ar anstalld enligt mom 3 punktema 1-3 och som inte kommer att fa fortsatt anstallning nar anstallningen upphor ska fa besked om detta minst en manad fore anstallningstidens utgang under forutsattning att arbetstagaren nar anstallningen upphor har varit anstalld hos arbetsgivaren mer an 12 manader under de senaste tva aren.

Varsel (LAS § 30 a)

En arbetsgivare som ger en arbetstagare besked om att en tidsbegrânsad anstâllning ska upphôra ska samtidigt varsla den lokala fackliga organisation som arbetstagaren tillhor.

Arbetstagaren och den lokala fackliga organisationen har ratt till ôverlâggning med arbetsgivaren om beskedet.

Mom 2 Upphôrande av provanstâllning vid provotidens utgàng

Besked (LAS § 6)

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anstâllningen enligt § 2 mom 4 ska fortsàtta efiter det att prôvotiden har lôpt ut ska besked om detta lamnas till motparten senast vid provotidens utgâng. Sker det ej, ôvergâr provanstâllningen i en tillsvidareanstâllning.

Underrâttelse (LAS § 31)

En arbetsgivare som avser att lamna besked enligt ovan ska underrâtta arbetstagaren om detta minst tvâ veckor i forvâg.

Varsel (LAS §31)

Àr arbetstagaren fackligt organiserad ska arbetsgivaren samtidigt med underrâttelsen varsla arbetstagarens lokala fackliga organisation.

Mom 3 Upphôrande av provanstâllning fore provotidens utgàng

Om inte annat avtalats far en provanstâllning avbrytas fore pro-votidens utgâng.

Besked (LAS § 6)

Vill arbetsgivaren avbryta provanstâllning i fërtid ska han ge arbetstagaren besked om detta senast sista anstallningsdagen.

Underrâttelse (LAS § 31)

En arbetsgivare som avser att lamna besked enligt ovan ska underrâtta arbetstagaren om detta minst tvâ veckor i forvâg.

Varsel (LAS § 31)

Är arbetstagaren fackligt organiserai! ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla arbetstagarens lokala fackliga organisation.

Vill arbetstagare avbryta provanställning i förtid ska han underrätta arbetsgivaren härom minst tvä veckor i forväg.

Mom 4

Lokal överenskommelse far träffas i aktuella fall mellan arbetsgivaren och person med särskilt förhandlingsmandat utsedd av Fastighetsanställdas Förbund om awikelse frän bestämmelsema om turordning vid uppsägning respektive foreträdesrätt tili äteranställning.

Lokal överenskommelse far träffas i aktuella fall mellan arbetsgivaren och représentant för SEKO:s lokala fackliga organisation om awikelse frän bestämmelsema om turordning vid uppsägning respektive foreträdesrätt tili äteranställning.

Mom 5

Arbetstagare, som slutar sin anställning utan iakttagande av bestämd uppsägningstid, förlorar innestäende fast kontant mänadslön, dock uppgäende tili högst arbetstagarens utgäende lön for den del av uppsägningstiden som ej iakttagits.

Anmärkning

Observera att beneficium-beskedfrân Kronofogdemyndigheten i det län där arbetstagaren är bosatt mäste inhämtas.

Mom 6

Arbetstagare, som uteblivit frän arbetet 15 kalenderdagar utan att tili arbetsgivaren anmält füllt godtagbara skäl tili varför arbetstagaren varit förhindrad att arbeta anses ha slutat sin anställning utan iakttagande av uppsägningstid. När anställning pä detta sätt upphör ska arbetsgivaren lämna underrättelse tili arbetstagaren härom. Underrättelse ska ställas tili arbetstagarens senast angivna adress. Kopia av underrättelsen ska tillställas den lokala fackliga Organisationen.

Anmärkning

Arbetsgivaren skall under arbetstagarens fränvaro vidtaga aktiva ätgärder för att undersöka arbetstagarens skäl tili fränvaron.

Mom 7 Uppsägningstider

Enligt 11 § lagen om anställningsskydd är arbetsgivaren skyldig iaktta uppsägningstider som varierar mellan en och sex mánader beroende pä anställningstid i foretaget.

Arbetstagarens uppsägningstid är en manad.

Uppsägningstid ffän arbetsgivaren.

Anställningstid	Uppsägningstid
<2 är	1 mänad
2-4 är	2 mánader
4-6 är	3 mánader
6-8 är	4 mánader
8-10 är	5 mánader
> 10 är	6 mánader

Mom 8

Partema är överens om att arbetsgivaren är skyldig att utfarda arbetsgivarintyg enligt formulär utfardat av IAF. Efter begäran ska arbetsgivaren utan onödigt dröjsmäl efter det att anställningen avslutats, utfarda arbetsgivarintyg för arbetslöshetskassa.

Mom 1 Tillämpning

Med mänadslön forstäs lön som utbetalas en gäng per mänad med samma belopp oberoende av antalet arbetsdagar i mänaden. Mänadslönen bestär av fast kontant mänadslön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas med ett och samma belopp vaije mänad.

Mänadslön för deltidsanställd arbetstagare proportioneras i forhällande tili arbetstagarens andel av gällande ordinarie arbetstid för heltidsanställd.

Mom 2

För företag som har lokalt överenskomna lönebildningssystem tillämpas bilaga 6.

Beioppen avser heltidsanställda. Vid deltidsanställning proportioneras beloppen i forhällande tili sysselsättningsgraden.

Ungdomslöner (För anställda under 22 är)

För anställda iyllda 18 är tili och med 21 är är lönen 90% av lägsta utgäende mänadslön.

För anställda fyllda 16 är tili och med 17 är är lönen 80% av lägsta utgäende mänadslön.

Dokumenterat branschvanetillägg

Branschvanetillägg erhälls vid lönerevision enligt följande:

•Steg 1: 450 kr/mänad vid minst 2 ärs branschvana samt ytterligare

•Steg 2: 550 kr/mänad vid minst 4 ärs branschvana samt ytterligare

•Steg 3: 500 kr/mänad vid minst 6 ärs branschvana

Branschvana kan endast erhällas en gäng i respektive steg. Arbetstagare kan aldrig erhälla mer än 1 500 kronor totalt i branschvana.

Anmärkning:

Det nya beloppet gäller ävenför de arbetstagare som redan uppnätt 6 ärs branschvana.

I lönespecifikationen bör branschvanetillägg redovisas som en egen post.

Timavlönade erhäller ocksä branschvanetillägg.

Vid heltid: mänadslön + branschvana = timlön

*********************168

Beioppen avser heltidsanställning, vid deltidsanställning proportioneras beloppen i forhällande tili sysselsättningsgraden.

Tillägget avstäms i samband med lönerevision. Kraven för branschvanetillägget mäste vara uppfyllda vid angivet datum för lönerevision. En förutsättning för att branschvana ska kunna erhällas är att den anställde fyllt 20 är vid angivet datum för lönerevision.

Den dokumenterade branschvanan ska kunna visas av medarbetaren och fastställas vid anställningens ingäende.

Branschvana intjänas frän och med 18 âr. En förutsättning för tillgodoräknande av branschvana är att den anställde har haft en faktisk arbetad tid om i genomsnitt minst 15 timmar per vecka, under en beräkningsperiod om 12 mänader.

Anmärkning

Sker fler än en lönerevision per avtalsär shall avstämningstidpunkten regieras, i särskild ordning.

Anmärkning

Pà Almega Serviceentreprenörernas hemsida, www.serviceforetagen.se, finns blankett "Anställningsbekräftelse" dar branschvana kan noteras.

Anmärkning

Partema är överens om attföretaget ska, pà skriftlig begäran frän Fastighetsanställdas Förbund eller Seko, uppvisa aktuell lön för medlem iförbundet. För övriga anställda pà avtalsomrädet shall företaget, pà skriftlig begäran frän Fastighetsanställdas Förbund eller SEKO, i samband med lönerevision redovisa en sammanställning som styrker att den totala löneökningen vid lönerevision - generellt samt pott — lagts utpà företagets anställda inom avtalsomrädet.

§ 5 Timlöner

Timlön kan tillämpas för tidsbegränsade anställningar.

Timlönen utgör för arbetstagare fyllda 22 är mänadslönen vid heltid/168.

Timavlönade erhâller ocksä branschvanetillägg.

Vid heltid: mänadslön + branschvana = timlön

********************168

§ 6 Ackordsarbete

Överenskommelse om ackordsarbete kan träffas mellan arbetsgivaren och den eller de som utför arbetet.

Ackordslönebestämmelsema regieras i lokal överenskommelse.

§ 7 Löneutbetalning

Om lokal överenskommelse inte träffas om annat ska foljande gälla:

Löneperiod är kalendermänad. Arbetsgivaren insätter arbetstagarens lön senast den 25 :e i päföljande mänad eller, om denna dag är lör-, sön- eller helgdag närmast föregäende vardag, pä arbetstagarens bankkonto.

Till de arbetstagare med löneutbetalningsdag före den 25 :e, som skriftligen uttryckt önskemäl om att erhälla dellön, utbetalas sädan sista helgfria dag varje mänad med belopp högst uppgaende tili intjänad lön.

Företag som avser att byta löneutbetalningsdatum tili senast den 25 :e ska förhandla med lokal facklig organisation och där ta upp ffägan om eventuella övergängsregler. Kommer partema inte överens om annat kein arbetsgivaren skjuta ffam utbetalningen med högst 1 dag per mänad tili dess att ny ordinarie utbetalningsdag har uppnätts.

Lonebeskedet som tillstalls arbetstagaren ska innehálla foljande:

•Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer

•Den anstalldes namn, adress och personnummer eller anstallningsnummer

•Aktuell mánadslon

•Inbetald skatt for mánaden samt ackumulerad for hela áret

•Vilken period lonen avser samt loneutbetalningsdatum

•Eventuell fránvaro och avdrag for densamma

•Loneform, tillagg samt mertids-, overtids- och Obersattningar

•Semesterersattning, semestertillagg, antalet semesterdagar

•Sysselsattningsgrad Anmarkning

Angáende uppbórd av fackforeningsavgifter, se vidare bilaga 2.

§ 8 Arbetstid

Mom 1

Vid arbete mellan kl. 22.00 och 06.00 ska varje arbetad timme uppraknas med faktom 1,08 vid faststallande av ordinarie arbetstidsmátt.

Anmarkning

Av medbeslammandelagen fóljer att infórande av nattarbete ska foregás av fbrhandling. Av arbetsmiljólagen och dess foreskrifter fóljer att arbetsgivaren ska góra en risk- och konsekvensbedómning vid infórande av nattarbetet.

Mom 2 Avtalsenliga fridagar

Fóljande avtalsenliga fridagar utgor arbetsfria dagar:

Nyársdagen, trettondagen, lángffedagen, annandag pásk, 1 maj, Kristi himmelfards dag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyársafton.

Mom 3 Arbetstidens fórlággning m m

Viktigare forandring av arbetstidens fórlággning eller stadningsomráde forhandlas i enlighet med medbestammandelagens regler. Nytt schema ska snarast tillhandahállas berorda arbetstagare.

Mom 4 Deltidsóverenskommelse

Partema har antagit overenskommelse angáende deltidsarbete. (Bilaga 1).

Partema ar overens om att strava efter att utoka sysselsattningsgraden.

Mom 5 Mertid

Med mertid avses sádan tid som overstiger arbetstagarens ordinarie arbetstidsmátt enligt anstallningsavtalet vid deltidsanstallning.

Mom 6 Fórflyttningstid

Vid arbete pá Aera objekt betraktas fórflyttningstid som arbetad tid.

Anmarkning

Arbetet bór om mójligt organiseras och fárdelas sá att fórflytt-ningstid ej uppstár.

Mom 1 Skyldighet

Arbetstagaren ar skyldig att, darest arbetsgivaren sá fordrar, utfora arbete utover den faststallda ordinarie arbetstiden. Meddelande om sádant arbete ska lamnas i sá god tid som mojligt.

Befrielse frân sâdant arbete bör ej förvâgras dâ bârande skâl hârför foreligger och framstâllning om sâdan befrielse görs i samband med tillsâgelse om arbetet ifrâga.

Mom 2 Övertidsarbete

Arbetstagare, som utfor beordrat arbete utöver 40 timmar per vecka i genomsnitt per 4-veckorsperiod altemativt kalendermânad, eller nio timmar per dag, erhâller utöver den ordinarie betalningen nedanstâende övertidstillâgg i kr/timme. Övertidsersâttning ersâtts för faktiskt arbetad övertid.

De lokala partema kan komma överens om annan forlâggning av ordinarie arbetstid ân 9 timmar per dag eller 40 timmar per vecka i genomsnitt per 4-veckorsperiod altemativt kalendermânad.

Sön- och helgdagstid râknad frân kİ 06.00 lördag och kİ 18.00 dag fore helgdag till kİ 06.00 dagen efiter sön- och helgdag

1/6 2023 83,07 kr

1/6 2024 85,81 kr

Anmarkning

Iaktuella fail utbetalas ersâttningför bâde obekvam arbetstid enligt §10 och övertidsersâttning enligt § 9.

Mom 3 Kompensationsledighet / mertidstillâgg

Om arbetstagaren önskar och sâ kan ske utan olâgenhet for verksamheten kan kompensationsledighet utges med 1 timme per inarbetad övertidstimme.

Förutom kompensationsledighet utges âven övertidstillâgg enligt mom 2.

För deltidsanstâllda kan kompensationsledighet utges med 1 timme per arbetad mertidstimme eller ersâttas enligt nedan:

mânadslön + ett tillagg om

**168

1/6 2023 11,38 kr

1/6 2024 11,75 kr

Vid uttag av kompensationsledighet utges aven mertidstillâgg.

Anmarkning

Berâknas pâ heltidslön.

§ 10 Tillagg för arbete pâ kvâll, natt samt sön- och helgdag

Vid arbete som forlâggs till foljande tider utges tillagg med nedan angivna belopp i kr/timme:

a)Kvallstid kİ 18.00-24.00

1/6 2023 23,35 kr

Nattetid kİ 00.00-06.00

sâvida icke högre belopp anges i b) eller c)

1/6 2023 31,96 kr

1/6 2024 33,01 kr

c)Storhelgstid

frân kİ 06.00 nyârsafton till kİ 06.00 den 2 januari frân kİ 18.00 skârtorsdag till kİ 06.00 tredjedag pâsk frân kİ

06.0midsommarafton till kİ 06.00 dagen efiter midsommardagen frân kİ 06.00 julafiton till kİ 06.00 dag efter annandag jul

1/6 2023 105,05 kr

1/6 2024 108,51 kr

§11 Arbete pá annan ort

Mom 1

Om de lokala partema inte overenskommer om annat galler reglema enligt nedan.

Da arbetstagare beordras utfora arbete á ort belagen utom ordinarie stationeringsort erháller han fría resor till och frán denna ort med buss eller 2:a klass á jámvag. Harjámte utgár ersattning for all restid om denna overstiger 30 minuter i endera riktningen.

Restid ersatts med timlon enligt § 5. Ersattning for restid utges for hogst 10 timmar per dygn. Óvertids- eller nattillagg utges ej. Tillhandaháller arbetsgivaren sowagnsbiljett utgár icke restidsersattning for tiden mellan kl 22-07.

Dárest arbetstagare beordras att fora bil i samband med utforande av arbete ska tiden for bilens forande betraktas som arbetad tid och timlon enligt § 5 for sádan tid utges efter samma grunder som betalningen for det arbete bilforaren vid framkomsten huvudsakligast utfor.

Mom 2

Om arbetstagare beordras utfora arbete á annan ort och dar máste ovematta erháller han ett traktamente om 429 kr per helt dygn om icke arbetsgivaren tillhandaháller kost och logi av tillfredsstallande beskaffenhet. Tillhandahálls endast logi utgár traktamente med 57 kr och tillhandahálls endast kost utgár traktamente med 287 kr. Altemativt ersattning for skáliga hotellkostnader for logi mot kvitterad rakning, allt raknat per helt dygn.

Mom 3

Efter bortovaro á samma ort mer an 15 dygn i foljd - varvid med- raknas eventuella avbrott for hemresa á arbetsfria dagar - utgár for dag 160 kr och for natt 57 kr med undantag for resdagar i samband med beordrad hemresa eller dárest pá forhand bestámts att arbete ska bli av langre varaktighet enligt overenskommelse i varje enskilt fall.

Mom 4

Dá arbetstagare pá grund av fard utom ordinarie stationeringsort inte kan intaga sin huvudmáltid for dagen pá vanlig tid och plats utgâr ersâttning med 37:90 kr under forutsâttning att bortovaron varat minst 6 timmar i foljd och med ytterligare 55:80 kr om bortovaron utstrâcks till minst 10 timmar i följd.

Med stationeringsort avses i detta sammanhang ett omrâde med en radie om 30 km i Stockholm, Göteborg och Malmö och i övriga örter 20 km, raknat frân ortens centrum.

Ill Ledighet

Viss frânvaro ar semesterlönegrundande enligt §17 Semesterlagen.

Mom 2 Lokala avtal

Kollektivavtalets semesterbestammelser utgör ej hinder att lokalt trâffa kollektiva eller individuella överenskommelser i sâdana fall dar semesterlagen forutsatter att sâdana överenskommelser ska kunna trâffas.

Mom 3 Förlâggning

Förhandlingar angâende förlâggning av huvudsemester enligt 10 § semesterlagen ska ske pâ arbetsplatsen med foretagsklubben/arbetsplatsombudet som har forhandlingsmandat. Om ombud inte firms ska samrâd ske med berörda arbetstagare.

Mom 4 Tidsbegrânsad anstâllning

Anstâllning för viss tid, viss sâsong eller visst arbete som ej avser eller varar lângre tid ân tre mânader berâttigar inte till semesterledighet utan i stâllet till semesterersâttning.

Mom 5 Sjukdom

För att arbetstagare, som âr sjuk under semestem, ska ha râtt till motsvarande ledighet pâ annan tid ska sjukdomen omedelbart anmâlas till arbetsgivaren och styrkas med intyg frân lâkare.

Mom 6 Semesterlön och semesterersättning

Beräkning av semesterlön och semesterersättning för arbetstagare med mänadslön.

Istallet för beräkning av semesterlön och semesterersättning enligt p 1-7 nedan kan beräkning av semesterlön ske med 13,5 % pä den under intjänandeäret erhällna lönen med korrigering för semesterlönegrundande franvaro.

Anmärkning

1.Dagsavdragför mänadslön om 4,6% ska ske innan semesterlön per dag enligt procentregeln utbetalas.

2.Avdrag för obetald semester kan ske med 4,6% per dag pä aktuell mänadslön.

3.Vid utbetalning av semesterlön för sparad semesterdag ska hänsyn tos tili sysselsättningsgraden det är dä Semestern intjänades.

Semesterlönen utgörs av aktuell mänadslön samt semestertillägg enligt nedan.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör:

Med mänadslön avses i detta sammanhang fast kontant mänadslön och eventuella fasta lönetillägg per mänad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se punkt 3.

*0,52 % per betald semesterdag av summan av rörliga lönedelar som har utbetalats under intjänandeäret i den mân dessa inte inräknats i mänadslönen

Med rörliga lönedelar avses i detta sammanhang:

*tillägg för obekväm arbetstid, mertidsersättning och ersättning för övertidsarbete

*bonus, premie eller liknande rörliga lönedelar.

Till summan av den rorliga lonedel som har utbetalats under intjanandearet ska for varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlonegrundande ffanvaro laggas en genomsnittlig dagsinkomst av rorliga lonedelar.

Med genomsnittlig dagsinkomst forstas:

Under intjanandearet utbetald rorlig lonedel = A

Antal anstallningsdagar under intjanandearet = B

Semesterledighetsdagar = C

Hela dagar med semesterlonegrundande ffanvaro under intjanandearet = D

A/B-(C+D)=genomsnittlig dagsinkomst

Anmarkning

Semestertillágget 0,52 % fórutsátter att full betald semester intjánats. Om sá inte ar fallet ska semestertillágget uppjusteras genom att:

0,52 %x det antal semesterdasar som arbetstasaren har ratt till antal betalda semesterdagar

Outtagen semester som flnns kvar nár anstallningen upphór ersátts med 5,4% (4,6%> + 0,8%) av den aktuella mánadslónen per semesterdag.

2.Obetalda semesterdagar

For varje uttagen obetald semesterdag gors avdrag irán den aktuella mánadslónen med 4,6 % av mánadslónen. Betráffande begreppet mánadslon, se punkt 1.

3.Ándrad sysselsattningsgrad

Om arbetstagaren under intjánandeáret haft annan sysselsáttningsgrad án vid semestertillfallet ska den vid semestertillfallet aktuella mánadslónen proportioneras i forhállande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjanandeáret.

Om sysselsattningsgraden har andrats under lopande kalendermánad ska vid berakningen anvandas den sysselsattningsgrad som har gállt under det overvagande antalet kalenderdagar av mánaden.

Betraffande begreppet manadslon, se punkt 1.

4.Utbetalning av semesterlon

Vid utbetalning av semesterlon galler foljande:

Semestertillagget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie loneutbe talningstillfallet i samband med eller narmast efter semestem. Semestertillagget om 0,52 % utbetalas senast vid semesterarets slut.

5.Sparad semester

Semesterlon for sparad semester ar den under semestertiden aktuella manadslonen samt semestertillagg enligt foljande:

Semestertillagget for varje sparad semesterdag ar 0,8 % av arbetstagarens vid semestertillfallet aktuella manadslon.

Om arbetstagarens sysselsattningsgrad andras mer an 10 % i forhallande till det ar den sparade semestem intjanades, skall lonen proportioneras i forhallande till sysselsattningsgraden under intjanande aret.

6.Semester for intermittent deltidsarbetande

Om en arbetstagare ar deltidsanstalld och det for honom gallande arbetstidsschemat innebar att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) galler foljande:

Antalet bruttosemesterdagar som ska utlaggas under semesteraret ska proportioneras i forhallande till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som galler for heltidsanstallda arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som da erhalls (nettosemesterdagar) ska forlaggas pa de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar for arbetstagaren.

Om bade betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utlaggas under semesteraret proportioneras de var for sig enligt foljande:

antal arbetsdagar per vecka	x antal bruttosemesterdagar som ska utlaggas
5

= antal semesterdagar som ska forlaggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstär brütet tal sker avrundning uppát till närmaste heltal.

Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt for arbetstagaren gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hei forläggningscykel).

Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta säväl hei dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hei dag.

När semester utläggs for sádan arbetstagare konsumeras en hei semesterdag även för den dag arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel:

Arbetstagarens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka:	Antal semesternettodagar (vid 25 dagars bruttosemester)
4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras sä att "antalet arbets-dagar per vecka" förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgängspunkt frän antalet bruttosemesterdagar.

7.Nettoberäkning av semester for skiftarbetare

Vid foretag dar s k nettoberäkning av semesterdagar tillämpas för skiftarbetare anpassas procenttalen for semestertillägg, tillägget för rörliga lönedelar, semesterersättning respektive avdraget for uttagen obetald semesterdag sä att de motsvarar forhällandet mellan antal semesterdagar enligt semesterlagen och antalet nettosemesterdagar.

8.Berâkning av semesterlôn och semesterersâttning for timavlônade

Frân det intjënandeâr som bôrjar den 1 april 1993 ska semesterlôn och semesterersâttning utgôra 13 % av semesterlôneunderlaget.

Semesterunderlaget ska for varje semesterlônegrundande ffânvarotimme ôkas med ett belopp motsvarande den genomsnittliga arbetsinkomsten per timme i anstâHningen under intjânandeâret. I arbetsinkomsten inrâknas ej semesterlôn samt kostnadsersâttningar.

9.Utbetalning av semesterlôn for timavlônade

Sàvida inte annat ôverenskommes lokalt utbetalas semesterlônen vid det ordinarie lôneutbetalningstillfâlle som fôljer nârmast efter semesterledigheten.

Arbetstagare som ônskar spara semesterdagar ska underrâtta arbetsgivaren senast den 30 april. Underrâttelse behôver dock icke lâmnas forran arbetstagaren fatt veta hur mânga semesterdagar med Ion han har eller kan berâknas fâ râtt till.

10.Berâkning av semesterlôn for sparad semester for timavlônade

Vid intjânandeârets slut framrâknas vârdet av de semesterdagar som ska sparas uttryckt i kr per sparad dag. Beloppet erhâlls genom att den totala semesterlônen divideras med antalet betalda semesterdagar som forvârvats under intjânandeâret.

Vid uttag av sparad semesterdag upprâknas det sâlunda framrâknade dagsbeloppet med de procenttal som motsvarar den centrait ôverenskomna avtalsmâssiga lôneôkningen mellan 1 april sparandeâret och den 1 april det semesterâr den sparade semestem uttas.

§13 Fôrâldraledighet

Mom 1 Fôrâldraledighet vid barns fôdelse eller adoption

Arbetstagare som ônskar ledighet i enlighet med fôrâldraledighetslagen ska anmâla detta till arbetsgivaren i god tid och minst tvâ mânader i forvâg samt ange den tidsperiod ledigheten avser.

Detta galler aven ledighet i samband med att arbetstagaren mottager bam som fosterbam eller adoptivbam.

Mom 2 Foraldraledighet med tillfallig foraldrapenning (vard av barn)

Arbetstagare som onskar ledighet for tillfallig vard av bam ska, om ledigheten ej foranleds av sjukdom, anmala detta till arbetsgivaren minst en vecka fore ledighetens borjan.

Mom 3 Loneberakning vid annan franvaro an sjukfranvaro

Vid franvaro pa grund av tillfallig vard av bam gors avdrag med Ion per timme for varje franvarotimme oavsett franvarotidens langd.

§ 14 Foraldrapenningtillagg

Partema ar bundna av forsakringen for kompletterande foraldra-penning (FPT) som ar tecknad mellan Svenskt Naringsliv och LO.

§15 Permission, tjanstledighet och annanfranvaro

Mom 1 Permission

Med permission forstas kort ledighet med bibehallen Ion under hogst en dag. Vid nara anhorigs begravning kan permissionen dessutom omfatta nodvandiga (hogst tva) resdagar.

Permission kan beviljas i foljande fall:

Eget brollop

Egen 50-arsdag

Forstagangsbesok hos lakare/tandlakare vid akut sjukdom eller olycksfall

Besok vid sjukvardsinrattning efter remiss av foretagslakare

Nara anhorigs franfalle Nara anhorigs begravning

Plotsligt svart sjukdomsfall hos hemmaboende nara anhorig

Anhallan om permission ska goras i sa god tid som mojligt. Orsaken till permissionen ska pa forhand eller - om sa inte kan ske - i efiterhand styrkas om arbetsgivaren sa begar.

Mom 2 Arbetsskada

Arbetstagare, som arbetat del av dag och därefiter mäste lämna arbetsplatsen under äterstoden av arbetsdagen pä grund av arbetsskada, erhäller permission under denna tid.

Mom 3 Tjänstledighetsavdrag, lön per dag och timme

Defmitioner:

Lön per dag utgör:	mänadslönen x 12 365
Lön per timme utgör:	mänadslönen 168

Vid annan arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderär anpassas talet 168 i proportion härtill.

Mom 4 Lön för del av löneperiod

Om en arbetstagare böijar eller slutar sin anställning under löpande kalendermänad utbetalas en dagslön för vaije kalenderdag som anställningen omfattar. Dagslönen beräknas som 3,3 % av mänadslönen.

Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsregler.

Mom 5 Löneberäkning vid annan fränvaro än sjukfränvaro

1.Fränvaro del av dag

Avdrag görs med lön per timme för varje fränvarotimme.

2.Fränvaro om högst 5 arbetsdagar

Avdrag görs med lön per timme för varje fränvarotimme.

3.Fränvaro mer än 5 arbetsdagar

Avdrag görs med lön per dag för varje kalenderdag som fränvaron omfattar. Arbetsfria dagar som inleder en fränvaroperiod, samt sönoch helgdagar som avslutar en fränvaroperiod, räknas ej som fränvarodagar.

4.Franvaro hel kalendermanad

Avdrag med hela manadslonen gors oberoende av om fran- varon inleds och/eller avslutas pa arbetsfri dag.

5.Loneberakning vid franvaro utan giltig orsak

Yid franvaro om hogst 5 arbetsdagar gors avdrag med Ion per timme for varje franvarotimme. Vid franvaro utan giltig orsak i samband med helg- och avtalsenlig fridag gors handover avdrag med Ion per dag for helg- och avtalsenlig fridag.

§16 Sjuklon m m

Mom 1 Ratt till sjuklon

Arbetstagare har ratt till sjuklon fran och med forsta anstallningsdagen. Undantaget fran denna regel ar visstidsanstallda med en anstallning som ar avsedd att paga kortare tid an en manad. I dessa fall kravs att arbetstagaren tilltratt anstallningen och arbetat i minst 14 dagar, forst darefter firms ratt till sjuklon.

Arbetsgivaren ansvarar for sjuklon under sjukloneperioden, darefter trader forsakringskassan in och betalar sjukpenning. Arbetstagare ska efter 14 dagars sjukdom anmala sig till AFA for att fa ersattning fran AGS (Avtalsgruppsjukforsakringen). Arbetsgivaren tillhandahaller blanketter for detta.

Mom 2 Sjukanmalan

Vid franvaro pa grund av sjukdom eller olycksfall ska arbetstagaren omgaende gora sjukanmalan till arbetsgivaren. Arbetstagaren bor dessutom sa snart som mojligt uppge beraknad tidpunkt for atergang i arbete.

Mom 3 Skriftlig forsakran

Arbetstagaren ska ocksa lamna arbetsgivaren sadan skriftlig forsakran som avses i sjuklonelagen om att han varit sjuk och i vilken omfattning hans arbetsformaga varit nedsatt pa grund av sjukdomen. Sjuklon ska som huvudregel inte utges for tid innan arbetsgivaren fatt anmalan om sjukdomsfallet.

Mom 4 Lakarintyg

Arbetsgivaren ar skyldig att utge sjuklon from den sjunde kalenderdagen efter dagen for sjukanmalan endast om arbetstagaren styrker nedsattningen av arbetsformagan och sjukperiodens langd med lakarintyg.

Om arbetsgivaren sa begar ska arbetstagaren styrka nedsattningen av arbetsformagan med lakarintyg fran tidigare dag. Kostnaden for begart intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begart intyg fran viss lakare ar han inte skyldig att ersatta kostnaden for intyg fran annan lakare.

Vid sjukdom utomlands galler krav pa lakarintyg from forsta dagen.

Mom 5 Berakning av sjuklon

Anmarkning:

Av Mom 7 framgar att sjukperiod som borjar inom 5 kalenderdagar fran att en tidigare sjukperiod upphort ska betraktas som en fortsättningpä tidigare sjukperiod. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i denfortsatta sjukperioden.

b)För arbetstagare med regelmässigt ob-arbete utges sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ersättning for arbete pá obekväm tid som arbetstagaren skulle ha erhällit om han varit i arbete.

Anmärkning - ackord

För arbetstagare avlönade pä ackord utges 80 % av genomsnittet fór señaste avlöningsperiodpä dessa lönedelar.

1.2 Sjukdomsfall längre än 14 dagar. Avdrag fr o m 15:e dagen

Avdrag görs för varje kalenderdag fränvaron omfattar med:

mänadslönen x 12

****365

Vid fränvaro med kalenderdagsavdrag hei kalendermánad görs avdrag med heia mänadslönen.

2.Timavlönade:

Sjuklön betalas för sädan tid som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han ej varit sjuk, enligt a - c nedan:

a)För sjukfränvaro upp tili 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) utbetalas ingen sjuklön.

b)För sjukfränvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid tili och med dag 14 i sjukperioden utges sjuklön med 80 % av arbetstagarens timlön.

Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt over en representativ period.

Anmärkning 1

Timlönen utgör för arbetstagare mänadslön

**********************************168

Anmärkning 2

Av Mom 7 fr amgär att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar frän att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättningpä tidigare sjukperiod. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i denfortsatta sjukperioden.

c)För arbetstagare med regelmässigt ob-arbete utges sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ersättning för arbete pä obekväm tid som arbetstagaren skulle ha erhällit om han varit i arbete.

Anmärkning - ackord

För arbetstagare avlönade pä ackord utges 80 % av genomsnittet fór señaste avlöningsperiodpä dessa lönedelar.

Mom 6 Sjukdom under semester

Dä arbetstagaren blir sjuk under semesterledighet och enligt 15 § semesterlagen begär att semestem ska uttagas señare utges sjuklön som om arbetstagaren skulle ha varit i arbete.

Mom 7 Aterinsjuknande

Ny sjukperiod som börjar inom fern kalenderdagar efter det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som fortsättning pä den tidigare sjukperioden.

Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.

Mom 8 Högriskskydd

Antalet karensavdrag fär enligt lagen om sjuklön (SjLL) ej överstiga tio under en tolvmänadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att arbetstagaren fätt tio tillfällen med karensavdrag inom tolv mänader bakät räknat frän den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfränvaron beräknas enligt vad som gäller frän och med sjukfranvaro overstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Anmdrkning

Alla karensavdrag som gors enligt Mom 5 med sammanlagt hogst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfalle dven om avdragen sker pd olika dagar. Av Mom 7 framgar att sjukperiod som borjar inom 5 kalenderdagar frdn att en tidigare sjukperiod upphort ska betraktas som en fortsattningpd tidigare sjukperiod.

IV Ovrigt

§ 17 Ordnings- och skyddsforeskrifter samt arbetsklader

Mom 1

Arbetstagare ska medverka till att arbetsgivarens och/eller arbetsplatsens ordnings- och skyddsforeskrifter efterfoljs, t ex:

att pa arbetsplatsen forekommande egendom ej skadas eller anvands otillborligt

att skador pa redskap, maskiner m m snarast anmals

att utlamnad personlig utrustning -1 ex nycklar, ID-kort eller skyddsutrustning - redovisas i samband med anstallningens upphorande eller eljest vid anmodan

Mom 2

Arbetstagare far ej medverka till att person som ej ar anstalld i foretaget, t ex familjemedlem, uppehaller sig pa arbetsplatsen.

Ombud for arbetstagamas fackforening far efter tillstand av arbetsgivaren erhalla tilltrade till arbetsplatsen.

Mom 3

Arbetsgivaren tillhandahaller andamalsenliga arbetsklader.

Det aligger arbetstagama att anvanda, val varda och tvatta kla- dema.

Mom 4

Beslut om införande av kontroll- eller bevakningssystem samt System för alkohol- och drogtester ar forhandlingspliktigt enligt medbestammandelagen. Uppgiflter som behöver redovisas i dessa forhandlingar âr:

•Syftet med införandet.

•Vilka personer eller befattningar inom företaget som fâr tillgâng till uppgiftema.

•Regler för hur uppgiftema sparas.

§ 18 Förhandlingsordning

Förhandlingsordning

Partema ar överens om att denna förhandlingsordning i tillâmpliga delar ersâtter Huvudavtalet kapitel II. Förhandlingsordningen ersâtter dock inte de tidsfrister som finns i lag eller andra överenskommelser som partema âr bundna av.

Moment 1

Arbetsplatsöverlâggning

Lösning pâ tvist som uppstâr pâ arbetsplatsen ska i forsta hand uppklaras genom samtal/diskussion mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Lokal forhandling

Löses inte tvisten genom arbetsplatsöverlâggning kan endera part begâra lokal forhandling. Lokal forhandling âger rum mellan lokal företagsrepresentant â ena sidan och lokal facklig organisation â andra sidan. Dâr foretagsklubben/ arbetsplatsombudet sâ önskar kan âven représentant utsedd av Fastighetsanstâlldas Förbunds région med förhandlingsmandat ges tillfalle att nârvara.

Dâr foretagsklubb/arbetsplatsombud sâ önskar kan âven représentant för SEKO:s lokala fackliga organisation ges tillfalle att nârvara.

Central forhandling

Dâ enighet ej kan uppnâs vid lokal forhandling, kan endera part begâra central forhandling inom en mânad ifân den lokala forhandlingens avslutande. Om inte annat överenskommes ska forhandling äga rum inom en mânad efter forhandlingens pâkallande.

Moment 2

Protokoll och avslutande av forhandling

Vid forhandling ska protokoll föras. Protokoll ska skyndsamt skrivas ut och justeras av bâda parter. Om inte annat överenskommes skall arbetsgivaren skriva protokollet.

Partema ska komma överens om nâr forhandlingen anses avslutad/slutförd. Uppgift om denna tidpunkt ska framgâ av protokollet. Har partema inte kommit överens om annat anses forhandlingen avslutad/slutförd dâ partema skiljs ât. Endera part kan ocksâ skriftligen meddela den andre att forhandlingen anses avslutad.

Moment 3

Fredsplikt

Anmärkning 1

Rörande behandling av tvister, preskription och râtt att vidta stridsâtgârder göller hârutöver vad som ar föreskrivet i kap II i huvudavtalet mellan SAF och LO.

Anmärkning 2

Lokal överenskommelse far träffas i aktuella fail mellan arbetsgivare och person med sörskilt förhandlingsmandat utsedd av Fastighetsanställdas Förbund om avvikelser frân bestömmelserna om turordning vid uppsägning respektive företrädesrätt tül ätercmställning.

Lokal överenskommelse fär träffas i aktuella fall mellan arbetsgivare och représentant för SEKOs lokala fackliga organisation om awikelser frän bestämmelserna om turordning vid uppsägning respektive företrädesrätt tili äteranställning.

§19 Avtalets giltighetstid

Stockholm den 31 maj 2023

Almega Tjänsteförbunden

Marcus Lindström

Fastighetsanställdas Förbund

Ewa Edström

Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Matts Haglund

Bilaga 1

Ôverenskommelse angáende deltidsarbete

Fôretagen ska tillse att den deltidsanstâlldes arbetstid och arbetsfërtjânst blir sâ jâmn som môjligt. For stadigvarande deltidsarbete ska arbetstidsschema uppràttas, sâvida icke arbetsuppgiftemas sârskilda beskaffenhet omôjliggôr detta. Pâ sâdant arbetstidsschema ska ail regelbundet âterkommande arbetstid angivas.

Sociala ibrmâner enligt lag och avtal âr i vissa fall beroende av arbetstidens langd och fôrlâggning. En arbetstid understigande 20 timmar per vecka kan medfora att ràtten till omstâllningsforsâkrmg och gruppliviorsàkring reduceras. Vidare kan de avtalsenliga AGS-formânema minskas i vissa fall och pensionsformânema pâverkas om arbetstiden understiger 208 timmar per kalenderkvartal. En sâdan anstallning kan leda till att arbetslôshetskassans villkor ej uppfylls.

Den deltidsanstállde ska informeras om dessa bestâmmelser liksom om de ôvriga anstallningsvillkor som gâller vid deltidsarbete. Dar sâ âr praktiskt môjligt och i fall dar den anstâllde sâ ônskar ska arbetstiden for den deltidsanstállde bestâmmas sâ att den anstâllde blir berâttigad till de ovan angivna sociala for- mânerna.

Vid utôkat arbetskraftsbehov ska i forsta hand deltidsanstâllda erbjudas ett hôgre antal timmar.

Tvist rôrande tillâmpningen av denna ôverenskommelse avgôrs mellan de céntrala parterna.

Bilaga 2

Överenskommelse om introduktions-, och grund- och vidareutbildning

Partema har genom särskild överenskommelse inrättat en yrkesnämnd för servicebranschen med uppgift att handlägga och utveckla gemensamma yrkesutbildningsfrägor.

Med hänvisning tili ovanstäende träffar partema överenskommelse enligt följande.

Partema är ense om att genom tillämpning av denna överens-kommelse och genom att aktivt medverka i den inrättade yrkes- nämnden arbeta för att introduktion och utbildning förbättras.

Gemensamma värderingar

Partema är ense om att utbildning och kompetensutveckling är en betydelsefull del av företagets längsiktiga planering. Som ett résultat av detta synsätt har överenskommelse tidigare träffats om introduktions-, och grund- och vidareutbildning samt utbildningsmaterialet ’’Professionell städservice” har utarbetats.

Partema konstaterar vidare att utvecklingen i arbetslivet ställer krav pä förändringar av arbetsorganisationen, kompetensutveckling hos de anställda samt utveckling av löneformer, lönesystem och lönesättning.

Mälet är att andelen heltidsanställda ökar i branschen och att utbildningsnivän hos de anställda höjs.

Partema anser att det är viktigt att en utvecklingsplan för de anställda i företagen utarbetas.

Utbildningsplan, kompetensutveckling

En kompetensanalys av den anställde utförs vilken ska ligga tili grund för den anställdes egen utveckling.

Den anställde ska efter genomgängen kompetensutveckling kunna pâverka valet av metoder och hjälpmedel samt ha tillägnat sig ergonomiskt riktig arbetsteknik. Dessutom ska den anställde ha goda kunskaper i städkemi, hygien, materiallära, arbetsmiljö, gmppsamverkan, ekonomi och servicekvalitet.

Malet konkretiseras i en individuell utbildningsplan för den anställde.

Följande ämnesomräden ska utifrän företagets behov ligga tili grund för den anställdes grundkompetens i enlighet med SRYs utbildningsmaterial. Företagen kan även använda eget likvärdigt material om sä önskas.

Introduktion och utbildning

Introduktion och utbildning är en naturlig del i företagets verk- samhet. De lokala partema ska härvid överlägga och samverka i enlighet med Utvecklingsavtalet.

Som stöd för introduktion och yrkesutbildning framställer yrkes- nämnden gemensamt material.

Bilaga 3

Förteckning över överenskommelser mellan Almega Tjänsteförbunden och Fastighetsan- ställdas Förbund / SEKO

Utvecklingsavtal

Jämställdhetsavtal

Överenskommelse angäende deltidsarbete

Samarbete för organisationsanslutning

Överenskommelse om forslagsverksamhet

Överenskommelse om ersättning p g a lungfunktionsnedsättning förorsakad genom asbestexponering

Överenskommelse om Introduktions-, Grund- och Vidareutbildning

Överenskommelse om gemensam lönestatistik

Överenskommelse om särskilda regier vid in- och uthyming av arbetskraft

Bilaga 4

Forsákringar mm

Arbetsgivare ar skyldig teckna foljande forsakringar enligt gallande overenskommel ser mellan SAF/Svenskt Náringsliv och LO:

1.Grupplivforsakring (TGL)

2.Omstallningsforsakring

3.Avgángsbidrag (AGB)

6.Trygghetsforsakring vid arbetsskada (TFA)

7.Forsakring om foráldrapenningtillagg (FPT)

Bilaga 5

Överenskommelse om löner

1. LÖNEPRINCIPER M M

1.1 Gemensamma värderingar

Alla medarbetare bidrar tili tillväxten i ett företag. En forutsättning för en framgängsrik verksamhet i företaget är en värdefiill och engagerad insats av medarbetare pä alla niväer i företaget.

Lönebildningen ska vara en positiv kraft i foretagets verksamhet och skapa forutsättningar for att individer utvecklas och stimuleras tili goda insatser. Härigenom kan lönebildningen bidra tili ökad produktivitet, effektivitet och lönsamhet. För att möjliggöra en positiv löneutveckling och trygghet i anställningen fordras att alla medarbetare bidrar genom en aktiv medverkan i foretagens forändringsarbete.

Medarbetarens utbildning och kompetensutveckling är en betydelsefull del av foretagets längsiktiga planering och produktivitetsutveckling samt utgör ett led i utvecklingen av arbetsprocesser och medarbetare. Det är därför angeläget att alla medarbetare aktivt medverkar i sin utbildning och utveckling.

Ett fortroendefullt samarbete mellan chef och medarbetare är av stör betydelse for lönebildningen och for medarbetamas personliga utveckling.

1.2 Löneprinciper

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad, med hänsyn tili verksamhetens krav, arbetsuppgiftemas art och innehäll, individuell kompetens och duglighet.

Lokala överenskommelser ska träffas om lönekriterier. Exempel pä kriterier kan vara:

•arbetsuppgiftens svärighetsgrad

•ledningsformäga

•omdöme

•initiativformäga

•ekonomiskt ansvar

•samarbetsformäga

•Service- och kvalitet

•kundrelationer

•kompetensutveckling och yrkesbevis

•branschvana

Partema är ense om att mänadslön med lokalt överenskomna kriterier ska motivera den anställde och innebära bade en arbetsmässig och lönemässig utveckling.

Det äligger lokala parter att gemensamt analysera och utvärdera lönesättningen i samband med lönerevision. Om omotiverade skillnader i lön upptäcks vid en sädan analys ska dessa ätgärdas.

Vid sädan utvärdering av lönesättningen kan de lokala partema träffa överenskommelse om medel och hanteringssätt.

2 LOKALT ÖVERENSKOMNA LÖNEBILDNINGSSYSTEM

Företag med lokalt överenskomna lönesystem

Hälften av beloppen utges som generell löneökning, och hälften utgör en pott for fordelning i lokala forhandlingar. Enas de lokala partema inte om fordelningen av potten utges ytterligare 25% av utrymmet generellt, och resterande del, 25%, fordelas av arbetsgivaren.

1 juni 2023

529 kr utges som generell löneökning och 530 kr utgör pott for lokal fordelning.

Enas de lokala partema inte om fordelningen senast den 31 augusti 2023 utges ytterligare 265 kr genereilt, och 265 kr fordelas av arbetsgivaren.

Lägsta utgäende mänadslön for arbetstagare fyllda 22 är:

26 049 kr.

Beioppen avser heltidsanställda. Vid deltidsanställning proportioneras beloppen i forhällande tili sysselsättningsgraden.

1 juni 2024

450 kr utges som generell löneökning och 450 kr utgör pott för lokal fördelning.

Enas de lokala partema inte om fördelningen senast den 31 augusti 2024 utges ytterligare 225 kr genereilt, och 225 kr fördelas av arbetsgivaren.

Lägsta utgäende mänadslön for arbetstagare fyllda 22 är: 26 979 kr.

Beloppen avser heltidsanställda. Vid deltidsanställning proportioneras beloppen i forhällande till sysselsättningsgraden.

3 FÖRETAG SOM INTE HAR LOKALT ÖVERENSKOMNA LÖNESYSTEM.

2023

En generell löneökning om 1 059 kronor utges irán den 1 juni 2023.

Lägsta utgäende mänadslön, for arbetstagare fyllda 22 är, efter genomförd lönerevision är 26 049 kronor.

Beloppen avser heltidsanställda. Vid deltidsanställning proportioneras beloppen i forhällande tili sysselsättningsgraden.

2024

Lägsta utgäende mänadslön, för arbetstagare fyllda 22 är, efter genomförd lönerevision är 26 979 kronor.

Beloppen avser heltidsanställda. Vid deltidsanställning proportioneras beloppen i forhällande tili sysselsättningsgraden.

Bilaga 6

Ad ressförteckning

Almega Serviceföretagen	Fastighetsanställdas Förbund
www.serviceforetagen.se	www.fastighets.se

SEKO Facket for service och Kommunikation

www.seko.se

För kontaktuppgifter besök respektive organisations hemsida.

Bilaga 7

Parternas gemensamma uttalande for en attraktivare stadbransch

Det âr parternas gemensamma uppfattning att forlâggningen av arbetstiden âr en avgôrande faktor for en attraktivare bransch. Genom forlâggningen av arbetstiden môjliggôrs en god arbetsmiljô och forebygger arbetskriminalitet i branschen. Stâdning som sker under normal kontorstid minskar forekomsten av delade skift, ôkar mojligheten till heltidsanstâllningar, underlâttar integration, skapar stôrre trygghet for de anstàllda och ger en forbâttrad arbetsmiljô.

For personer av annan etnisk harkomst an svensk âr stâdyrket ofta en vâg in pâ arbetsmarknaden. Dârfor har stâdbranschen en viktig roll att fylla nâr det gâller de utlandsfoddas integration i samhâllet. Stâdning pâ dagtid underlâttar integrationen genom att môjliggôra personliga môten vilket understôdjer sprâkinlâming och kompetensutveckling.

Majoriteten av de anstàllda âr kvinnor. Att forlâgga arbetet pâ dagtid skapar stôrre trygghet i resandet till och frân arbetet. Stâdning pâ dagtid underlâttar âven for de anstàllda att kombinera yrkesliv med fîitid och familjeliv.

Erfarenheten inom branschen visar att stâdning dagtid pâverkar kvaliteten pâ stâdtjânstema och forbâttrar fôrhâllandet mellan kund och leverantôr pâ ett positivt sâtt.

Dagstâdning, heltidsanstâllningar och sammanhângande skift âr ett centrait instrument pâ vâgen mot forbâttrade arbetsvillkor for stâdare. Stâdning pâ dagtid synliggôr stâdarens arbete vilket ôkar den sociala medvetenheten om branschen och dess relevans for samhâllet.

Att erbjuda arbete pâ dagtid, heltidsanstâllning och sammanhângande skift kan hjâlpa till att ôvervinna den vâxande personalbristen och hôja yrkets attraktivitet. Det môjliggôr for den anstâllde att kunna forsôrja sig och att kunna kombinera arbete med fritid och familjeliv. Det skulle hôja attraktiviteten i branschen, minska svârigheter att rekrytera och medfora minskad personalomsâttning.